+ stolt.

Jag är verkligen så otroligt stolt över mig själv. Och det är så annorlunda att säga i min värld, det händer aldrig.
Men jag står verkligen stadigt
På mina egna ben nu. Jag vet vem jag är mer än någon annan på planeten och jag har mina egna mål och mina egna drömmar.
Jag tror på mig själv så otroligt mycket mer än innan och jag duger precis som jag är.
Jag kan och jag vill.

Motgångar gör än starkare, det är verkligen så. Efter allt så står jag här med ett stort äkta leende på mina läppar, för jag klarade mig. Jag lever & jag är så himla mycket gladare nu än förr.
Jag har haft en så sjukt bra helg och jag är så tacksam för allt jag har. Jag har den största viljan och en sån kraft i mig själv.
vet inte vart detta kommer ifrån, men det är en sån bra känsla att känna såhär och jag ska verkligen läsa detta inlägget
När jag känner att mitt humör börjar falla.
Man ska inte lägga ner för mycket tid på att vara ledsen. Självklart är det ok att vara ledsen, men ni vet att livet rullar vidare. Det kommer bli bra igen & allt kommer lösa sig.

Jag kom ihåg dom första dagarna..för 4 veckor sedan.. Jag grät mig till söms och jag satt inlåst på toaletten och verkligen skakade.. Jag var så svag. Men jag peppade mig själv så mycket det bara gick + att jag hade mina vänners stöd och självklart min familjs. Framför allt min mammas. <3

Nu 4 veckor senare står jag här med en sånt leende, sån kraft och sånt nytt självförtroende. Att jag kan & jag vill. För att jag är bra precis som jag är. Jag skiter i vad alla tycker och tänker om mig nu & bara kör mitt race istället. För den enda som kan stoppa dig är du själv.